Sök:

Sökresultat:

2432 Uppsatser om Ekonomisk bedömning - Sida 1 av 163

"Jag hÀvdar att det hÀr har funnits jÀmt" : Formativ bedömning pÄ mellanstadiet

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdo?men : ? Vilka former av bedo?mning fo?rekommer?

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Formativ bedömning-motsvarar elevens upplevelser lÀrarens intentioner

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Informell formativ bedömning i matematikundervisningen

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Öppna test ja?mfo?rt med blindtest : Hur pa?verkas lyssnarens bedo?mning?

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

En rekryterares bedömningsproblematik i vardagen : En fallstudie om objektiv- och subjektiv bedo?mning i rekryteringsprocessen

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Ekonomisk brottslighet - ett sÀtt att överleva? : En studie inom Hotell- och Restaurangbranschen

Den ekonomiska brottsligheten Àr ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr stat och kommuner gÄr miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, dÀr det oftast Àr lÀtt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen Àr den bransch som Àr sÀrskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats Àr att mot bakgrund av avgjorda domar gÀllande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet Àr rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen Àr ett rationellt val..

Ekonomisk ojÀmlikhet och tillvÀxt i en global vÀrld

FrĂ„gan om ekonomisk ojĂ€mlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frĂ„gorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojĂ€mlikhet, men kanske framförallt graden av ojĂ€mlikhet gĂ„r isĂ€r. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojĂ€mlikhet Ă€r en förutsĂ€ttning för tillvĂ€xt genom att det frambringar investeringar och Ă€r viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder dĂ€remot pĂ„ att tillvĂ€xt och ekonomisk ojĂ€mlikhet har ett negativt samband, sĂ€rskilt nĂ€r förhĂ„llandet studeras pĂ„ lĂ„ng sikt. Om sĂ„ Ă€r fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut.

STYLIST ? ma?l, process och a?terkoppling. : En studie av det pedagogiska arbetet i undervisning pa? gymnasieskolans stylistprogram.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

"De famlar i mörkret"... : en studie om bedömning inom den praktiska kunskapstraditionen.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

JÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt - En studie av kvinnlig sysselsÀttning och tillvÀxt i EU-15

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa nÄgra samband mellan jÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata frÄn EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillvÀxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jÀmstÀlldhetsvariabler förbÀttrar modellen. För att avgöra om sÄ Àr fallet undersöks förÀndringen i justerad förklaringsgrad.

God ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Ekonomisk information och effektivitet : Den ekonomiska informationsspridningens betydelse i ekonomistyrningen

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Ekonomisk rationalitet : en effekt av indoktrinering, matematiska fÀrdigheter eller bara ett pÄhitt?

Ekonomisk teori bygger pÄ antagandet att mÀnniskor Àr ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar pÄ att detta inte Àr en deskriptiv bild av mÀnniskors faktiska handlade. Denna studie jÀmförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet pÄ sin utbildning för att undersöka tvÄ hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet Àr nÄgot inlÀrt som pÄverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror pÄ graden av matematiska fÀrdigheter. Denna studie pÄvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid pÄ ett sÄdant sÀtt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet pÄ grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder pÄ att trÀning i matematiskt tÀnkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Egalitarism och ekonomisk tillvÀxt - en komparativ studie av fem sydostasiatiska lÀnder

Den hÀr uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillvÀxt i fem sydostasiatiska lÀnder under fyra decennier frÄn 1960-talet och framÄt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar Àven hur statens autonomi och sociokulturell pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds. Teorier Àr hÀmtade frÄn bÄde nationalekonomi och ekonomisk historia.

1 NĂ€sta sida ->